Hästen har ungefär 700st tvärstrimmiga muskler som utgör ca 60% av hästens totala kroppsvikt. De flesta av dessa muskler ligger parvis på båda sidor om kroppenoch nästan överallt på hästens kropp ligger det flera skikt av muskler, ibland upp till 5 olika muskellager.

Hästens muskler används dels för att utföra rörelser men även för att motverka en för stor rörelse. Musklerna är antingen i en uppbyggnads- eller nedbrytningsprocess,när du tränar din häst så är det nedbrytning och dagen efter är det en uppbyggnadsprocess.Det är därför viktigt att hästen får vila mellan hårda träningspass så att musklerna hinner återhämta sig.

Muskler kan se ut på olika sätt, de kan vara kort, långa, trekantiga, fjäderformade,spolformiga osv. En muskels styrka beror huvudsakligen på dess tjocklek eller antalet muskeltrådar. se bild ovan

Hästen har fyra olika sorters muskler

• skelettmuskler = villkorliga, tvärstrimmiga muskler som kan påverkas av viljan, dessa muskler styr hästens kroppsrörelser.

• glatt muskulatur =ovillkorliga muskler, de styrs inte av viljan, dessa finns i invärtes organ ex, tarmväggar, urinrör

• hjärtmuskulatur = ovillkorliga, styrs inte av viljan men är tvärstrimmiga

• twitch-muskler = muskler som sitter precis under huden, hästen använder dem ex  för att få bort insekter som irriterar = hudryckningar

Skelettmuskelaturen

 

 

 

Skelettmuskelaturen omfattar mer än en tredjedel av hästens totala kroppsvikt och fyller en viktig funktion för hästens kroppshållning och rörelser. Det är skelettmusklerna som styr  hästens kroppsrörelse och de är beroende av att nervsystemet fungerar. Skelettmusklerna kontrollerar även hastighet, steglängd och stegfrekvens. En skelettmuskel består av en muskelbuk som har en sena i vardera ände, dessa senor delas upp

Origo – ursprungsena är den senan som muskeln utgår ifrån och den har oftast förbindelse med det mindre rörliga skelettstycket.

Insertio -  insertiossen är den senan som går från muskeln och fäster i det skelettstycket som är mera rörligt eller i mjukdelar. Om en muskel har flera ursprungsenor så säger man att den har flera huvuden. (bild 1)

Om en muskel har flera ursprungsenor så säger man att den har flera huvuden. (bild 1)

 

Senorna som sitter på muskelbuken fäster oftast mot något ben, men vissa musklers senor fäster mot varandra och andra fäster mot hud, ytteröra eller ögongloben.

Musklerna som böjer en led kallas böjmuskler medan muskler som sträcker en led kallas för sträckmuskler,exempelvis hasböjare och hassträckare, en del muskler påverkar en led men det finns muskler vars rörelse påverkar flera leder.

När en rörelse ska ske så kontraherar muskeln/musklerna det vill säga den drar ihop sig, kortar sig, blir tjockare och hårdare. Motsattsen till en kontraherad muskel är en avslappnad relaxerad muskel, den är lång, smal och mjuk.

(se bild nedan på hästens bakben)

Skelettmuskler som påverkar en viss led delas in i

• agonist        den muskeln som utför den största arbetet i rörelsen

• synnergist    den/de musklerna som samarbetar med agonisten,

• antagonist   den /de muskler som aktivt motverkar rörelsen

Vilken muskel som är vad beror på vilken rörelse som sker, en muskel kan vara antagonist/motverka i en rörelse för att sedan vara agonist/utförare i nästa rörelse. (se bild)

På bilden till vänster ser vi  hur Hästens bakben förs framåt, muskeln på framsidan av hästens ben kortar sig och muskeln på baksidan ger efter, den länger sig.

På bilden till höger ser vi hur bakbenet förs bakåt och nu har muskeln på framsidan av hästens bakben längt sig, medan muskeln på baksidan av benet(gastrocnemius) har kortat sig.

Antagonisterna/de som motverkar och stabiliserar rörelsen sätter också gränser för hur mycket en muskel kan dra ihop sig/kontrahera. Om antagonisterna inte fungerar som de ska, t ex om de är spända/förlamade/stumma kommer rörelsen att bli knyckig eller stum och i värsta fall blir det ingen rörelse alls.

Sammanfattningsvis
Man kan enkelt utryckt säga att en muskel (agonisten) kan spänna sig endast om den/de muskeln som arbetar i motsatt (anatagonisten) riktning är avslappnad och ger efter när agonisten/utföraren spänner sig.

En rörelse är inte ett resultat av en enda muskels arbete utan det är ett fint samspel mellan flera muskler. De muskler som framkallar en viss rörelse ingår i ett innervationsmönster, det här mönstret kan variera mellan olika hästar, man kan genom träning minska antalet muskler i ett innervationsmönstret  så att det till slut bara är de starkaste och mekaniskt mest effektiva musklerna som arbetar.