Varför fastnade jag på Stall Sackum? Och vad fick mig att börja?
 
Jo, det började med att min kompis ville att jag skulle börja rida när vi va ca. 6-7 år. Det tog ett tag för henne att övertala mig att börja, men tillslut valde jag att börja men på ett vilkor. Att jag skulle få en häst på ridskolan som hette Viktor. Annars ville jag inte börja. Jag fick den hästen och jag var överlycklig och ville fortsätta.
Efter några år var jag med på min första hopptävling med en häst som hette King Arthur. Men kallades för King. Åkte av han hela tiden och tävlade han massor men trots det så valde jag att fortsätta tävla han. Ytterligare några år senare bytte ridskolan ägare och nya häsat kom. Jag fastnade för en häst vid namn Hektor. Red han konstant varje gång i nästan 2 år och tröttnade aldrig. Tävlade han runt 7 gånger kanske men kom ändast felfri en gång hehe, blev alltid ett stop eller rivning. Men jag vart lika glad för det.
Efter tre år på på ridskolan med nya ägare så slutade jag på började på ett privat stall. Trivdes till en början men sen strulade det massor med folket där osv. Så efter knappt ett år slutade jag, och då hade mina kompisar ridet på Sackum och tipsade mig om det eftersom dom själva hade slutat. Så jag tog mod till mig att ringa Marianne och fråga. Vi bestämde att jag skulle komma och provrida samma dag och så blev det. Fick välja mellan att rida Molnia eller Storm. Då valde jag Molnia för att ja hade fått fördomar för fjordingar från stallet jag red på förut.
Först kändes det väldigt nervöst och jag var osäker på om jag ville fortsätta men det gjorde jag ändå. Och det är jag fruktansvärt glad att jag gjorde. För jag kunde inte hittat ett bättre stall att rida på. Blir glad bara jag tänker på stallet och det får mig att må så himla bra. Har ridet här i lite över 1 år nu och jag trivs som handen i hansken och har inte haft en tanke på att sluta här! Och det känns bara bättre och bättre för varje dag! :) Det händer alltid något roligt i stallet, eller utanför stallet. Tävlingar, träning och allt man kan tänka sig! :)
 
/Sanna