Nu är jag trött på det här! Alla bloggbråk som är emellan hästbloggar. Alla klagomål man får som t.ex. Sanna nämnde i ett liknade inlägg här om dagen.. 
 
Man kan förhelvete inte dömma via bilder om hästen blir plågad eller inte, eller rids fel. Det är bara för oss människor att respektera att alla människor rider olika och precis som vi är hästar också individer och behöver därför ridas olika. 
Jag tycker det är hemskt! För man måste förstå att ord sårar, jag om någon vet om det. Då jag både har sårat och sårats med ord som har satt antalet sår på min kropp.. Men till saken! 
Ord sårar och om det går tillräckligt långt så kanske man kan få den där stackars tjejen/killen på 14 år att sluta med hästar, fast det är allt personen i fråga har. Vem vet om stallet är en plats där denna människa kan få komma bort från t.ex. bråk, skrik och slag? Eller föräldrar som drogar, knarkar eller som bråkar hela tiden? 
Man vet lixom aldrig och tänk om man nu får denna människa att sluta med allt den har, bara för att det finns en bild som i era ögon inte ser bra ut lixom.. Det är inte okej!
 
För tänk om denna flicka hade blivit lika duktig som Malin Baryard t.ex.? Men det får vi ju aldrig veta eftersom att ord drog ner så mycket så att nu är inte hästarna en del av livet längre..
 
Det jag vill få fram med denna texten är att man ska försöka respektera varandra och att alla är olika & även hästarna är olika. Alla är bra på sitt sätt och vissa kan även behöva mer träning än andra, men övning ger färdighet!
 
Ge aldrig upp om era drömmar, för var dag som går så är ni ett steg närmre!
 
Peace out! // Johanna