1. Att bli hästägare

Att äga en häst är eller har varit en himmelsk dröm för många av oss. Men alla som har tagit steget fullt ut kan säkert skriva under på att de knappast kunnat föreställa sig hur mycket hästägandet verkligen innebär. Jag vill med detta inte avskräcka er från att skaffa egen häst – tvärtom. Men en realistisk uppfattning om kostnader, tidsåtgång och praktiska olägenheter bör man ha innan man rusar till hästavlaren.

 

Har jag råd med en ponny/häst?

Till och börja med så har man de så kallade engångskostnaderna, förutom hästen. Vilket är: sadel, träns, grimma, täcke och ryktdon. Dessa är nödvändighetsartiklar som varje häst behöver. Dock så byter många hästägare ut sin utrustning ett antal gånger. Mest på grund av att hästens muskulatur ändras oftast vid ägarbyte då hästens träning förändras. Så, den sadel du köpt från första början passar med stor sannolikhet inte om exempelvis ett år.

Givetvis finns en stor prisvariation när det gäller all utrustning och dess detaljer. Att rekommendera är att man väljer kvalitet – det lönar sig i längden.

De löpande kostarna är något svårare att få grepp om – eftersom de varierar från häst till häst. En tävlingshäst i full kondition kräver till exempel en högre foderstat än en ren promenadhäst. I vissa fall måste hovslagaren göra mycket täta besök. Priset för hovslagarens tjänster varierar, men ligger runt 400 kr för att värka en häst och mellan 600-1000 kr för skor runt om.  

Uppstallningskostnaden varierar också. Om man har hästen uppstallad på en anläggning av hög standard får man givetvis betala för detta. Priserna kan ligga mellan 500 kr till 2000 kr i månaden för att hyra en box, då beroende på plats och vad som ingår. Det är oftast skillnad med kostandena mellan uppstallning i en storstad eller i en lantbrukarort.

Det är dyrt att ha häst, men det är ett nöje som verkligen är värt pengarna. Det vill säga om man har pengarna, annars blir hästägandet ett stressmoment och en belastning. Vilket i sin tur kan negativt påverka hästen. Av den orsaken är det viktigt att ha en realistisk uppfattning om kostnaderna. För att på så sätt planera sin ekonomi utifrån ens "hästkonto".

 

Har jag kunskapen att äga en egen häst?

Allt för många nya hästägare har mött stora svårigheter, helt enkelt för att de inte skaffat sig tillräckligt med kunskap och ridvana innan de skaffar hästen. Folk som går helt uppochned och skaffar en häst för att lära sig att rida påverkar ofta hästen negativt. Det slutar ibland med dåliga vanor beroende på hur utbildad hästen var när du köpte den.

Den häst du äger har du ansvar för, och du ska därför minst ha koll på vad det dagliga arbetet med hästen innebär. Läs gärna på om hästar, dess beteende, foder, anatomi, skötsel och så vidare.

Hästens allmänna vitalitet, hårrem och hull ger värdefull vägledning om dess hälsotillstånd. Särskilt noggrann bör man vara vid köp av unghäst. På det sätt som hästen visas upp talar om hur dess träning och utfodring ha sett ut. Är hästen exempelvis extremt mager, med glanslös hårrem och uppdrivna kotor, kan man misstänka parasitförekomst. Medan allt för tjocka hästar ofta fötts upp på en allt för proteinrik foderstats. Då extremt kraftfodertillskott är direkt skadligt för unga hästar, eftersom den viktiga balansen mellan kalk och fosfor i skelettbildningen lätt rubbas. Följden blir ett svagt skelett med nedsatt hållbarhet, var därför försiktigt med vad du stoppar i hästen. Man kan enkelt säga" den blir vad du ger den".

 

Har jag tiden och engagemanget som krävs?

Om du själv svarar för hästens skötsel och den får sin huvudsakliga motion genom ridning, bör du räkna med minst två och en halv timmes arbete per dag, om du då inte får hjälp av nära och kära. Något som man inte tänker på i början men som snart blir nästintill nödvändigt.

"Hästägandet är inte en hobby, det är en livsstil" brukar man säga. Därför måste man vara berädd att frysa sin fritid i viss mån. Du har numera det fulla ansvaret av en levande varelse och dess välbefinnande.

På många anläggningar kan man får hjälp med utfodring och utsläpp på morgonen, då många har ont om tid. Andra använder sig av det så kallade "avbytarsystemet", då man turas om att sköta hästarna.

 

2. Vilken typ av häst eller ponny är lämplig just för mig?

 

Storleksmässigt?

När det gäller flickan eller pojken med ponnydrömmar måste man också ta hänsyn till storleken. Den söta shetlandsponnyn, man så gärna vill ha vid sex års ålder, växer man snabbt ifrån. Mellan tio till  fjorton år växer de flesta barn mycket snabbt.Det är tråkigt att växa ur sin ponny men man måste se det hur hästens synvinkel. Många ponnyraser är dock viktbärande såsom gottlandsruss. Viktigt att tänka på är att inte heller köpa för stor häst eller ponny, då det är minst lika fel. En bra tumregel är att ekipaget ska se harmoniskt ut, särkilt om man tävlar i dressyr.

 

På vilken nivå ligger jag på nu och vart vill jag komma?

Dem två vanligaste felen som görs vid köp är antingen att köpa en för bra eller motsatsen en för "grön" häst/ponny. En häst som tävlat i höga klasser, och som är van vid en viss standard i ridningen, kräver ofta mer av ryttaren, vilket skapar dåliga vanor när den nya ryttaren inte kan hålla samma klass som föregående ryttare. Om man istället köper en för "grön" häst, när man varken har erfarenhet eller kunskap om hur man tränar upp en häst, leder även det ofta till dåliga vanor, fel utbildning som erfarna ryttare senare får "reparera". Jag tycker dock att man bör köpa upp sig men med måtta. Tävlar du hoppning i klassen 90/100 cm,  men vill högre bör du helst köpa en häst som hoppar framgångsrikt på höjden 120 cm och inte 140 cm. Den kan  ändå vara utbildad på högre nivå, men eftersom det inte är för stor klasskillnad uppstår det sällan ovanor och ryttarens egen träning fortsätter framåt. Mer erfarna ryttare ska absolut satsa på att träna upp yngre hästar.

 

Vilken prisklass?

När det kommer till priset på hästen eller ponnyn kan det variera enormt, beroende på ålder, härstamning och vilken utbildning hästen har fått. Många hästsäljare sätter gärna upp skyhöga priser till en början, så att om köparen vill pruta har de fortfarande en marginal att falla tillbaka på. Likväl tror många att priset på hästar inte ändras. Eftersom de köpte hästen för 70 000 för två år sedan så går de inte under den summan när den ska säljas, delvis för att de inte vill förlora på affären. Där har de dock mycket fel, både för att det är sällan man direkt tjänar på köpet, då det kostar så pass mycket att bara föda den att man redan där har gått back. Men även det faktum att hästen är äldre.  Om man dessutom inte har förbättrat hästens förmågor så kan man inte begära samma eller en högre summa. Man kan inte heller åka snålskjuts på föregående ryttares framgångar med hästen när man sätter priset, du kan lika gärna ha gjort föregående tränares jobb ogjort genom att träna på fel sätt.

I de allra festa fall så får man vad man betalar för. Kvalitet kostar med andra ord. Och där finns inga genvägar, tyvärr. Vad man måste ha i bakhuvudet är att det finns inga perfekta hästar eller ponnys. Och man bör därför ta det som den nuvarande ägaren säger med en nypa salt och förnuft. Många har förmågan att överdriva en aning när det gäller hästens kapacitet med mera. Något som förstör för de som verkligen har superhästar. Att hitta rätt är som att hitta i en djungel utan kompass, men har man med sig erfarna hästmänniskor brukar det inte vara några problem.

Sen är det upp till varje enskild ryttare vad de söker i sin nya häst eller ponny. Värdesätter man kapacitet eller en snäll vän?

Om man söker en duktig häst men har begränsat med kontanter så är en lite äldre läromästare ett bra alternativ. Eller att bli medryttare till en häst.

 

 

 

3. Vem och varifrån ska jag köpa häst/ponny?

 

Köpa från företag eller privatperson/enskild näringslikande?

Generellt är det säkrare för en privatperson att köpa häst av ett företag. Det beror till del på att konsumentköplagen går in och skyddar köparen när han eller hon handlar av någon som bedriver verksamhet. Samt det faktum att många försäljningsstall erbjuder byte av häst om man inte är nöjd, något som ytters sällan privatpersoner kan erbjuda.

Ett annat råd är att man kontaktar personer som köpt häst av handlaren tidigare. På så sätt kan man ta reda på om denne säljare är seriös, kanske har den varit längei branschen och om de driver ett fungerande bolag.

Se även till att göra en riktig veterinärbesiktning. Personligen tycker jag att man ska anlita en klinikveterinär, då får man inga problem med att försäkra hästen efteråt.
Var noga med att båda parter är överens vad som gäller vid veterinärbesiktningen. Ska hästen ska röntgas, och i så fall hur mycket? Att röntga precis allt kan bli väldigt kostsamt.  En dyr häst är bra att röntga. Eftersom man kan hitta benfrakturer eller annat som kan påverka hästens utförande i framtiden. I andra, mindre kostsamma fall, ska man avråda att  röngta, då man ofta hittar fel som inte har eller med största sannorlikheten inte kommer påverka hästen i framtiden.

 

Hästköp utomlands?

Många toppryttare och tränare vill fullständigt avråda privatpersoner från att köpa häst utomlands, men är hästköp absolut säkrast att göra i Sverige? Överlag så är svartet ja, då du i utlandet inte har möjlighet att rätta till en felaktig affär. Många länder har dessutom en helt annan syn på hästar.
Inget annat land är hanteringsmässigt så rent som Sverige. Det är därför många utländska spekulanter kommer hit.
Det är likaså svårare att kontrollera tävlingsresultat i andra länder, vilket gör det svårt att framställa vad hästen verkligen har gjort.Förutom detta är det svårt att veta vad hästen varit utsatt för, till exempel veterinärmedicinskt. Och det kan till och med vara svårt att veta att den hästen du köper verkligen är den som stått för tävlingsresultaten!

Risken är betydligt högre
Många köpare lockas att leta häst i andra länder, eftersom priserna kan vara något lägre.
Men många anser inte att de pengarna är värda risken. Spara istället lite till och köp en häst i Sverige, (vi har jättebra hästar här.)
Ett exempel är hästköp i Danmark, där kan det vara svårt att få till en veterinärbesiktning som de svenska försäkringsbolagen godkänner. Detsamma gäller på auktioner i till exempel Tyskland. Man köper hästen i befintligt skick, med den besiktning som gjorts på plats.

 

 

 

4. Vilka frågor ställer jag när jag ringer på en häst?

 

-Vad kan du berätta om hästen?

Jag ställer en sån här stor och öppen fråga till att börja med. För det som säljaren nämner först är ofta det som är av störst vikt. Uttrycket "kärt barn har många namn," är något som stämmer bra in här.

-Vad har den gjort hittills?

För att få matnyttig information om hästens bakrund.

-Vad har den kapacitet till?

Svaret på denna fråga får man enligt mig ta med en nypa salt. Folk överdriver ofta lite på just denna fråga.

-Varför säljer du hästen/ponnyn?

Om det är en ponny är det ofta pga ryttarens ålder eller längd. Men ibland pga att hästen inte har tillräckligt med kapacitet med mera.

-Har den varit skadad?

 Till exempel hoppning på högre nivå, vilket är väldigt påfrestande för hästens ben, sener och leder etc. Av den orsaken är det viktigt att hästen  inte har haft några förslitningskador. Men skador som: en vrickad hov eller en sträkt muskel, kan vara skador som uppkommit av olyckor och som aldrig kommer att påverka hästen i framtiden, är enligt min åsikt inget att vara rädd för. Men be och få se veterinärintyget från när skadan uppstod, och om de vägrar kan det bero på att skadan trots allt var något värre. Jag tycker personligen om hästens nuvarande ägare inte kan ge helt ärlig information om hästen, ska man avvakta med köpet. För när du väl skrivit på och hästen är din, är det inte så kul att upptäcka gamla skador eller liknande.

-Temperament?

Detta är mer en fråga om smak och tycke, men själv uppskattar jag först och främst en glad och positiv häst som vill jobba. Sen så behöver den även ha psyke för högre klasser, den ska vara framåt men ej för het på gröten, men den ska framför allt älska att hoppa. Jag skulle aldrig tävla med en häst som man är tvungen att piska för att få den att göra som man vill. Jag gillar en häst som oavsett höjd och klass kan hoppa på fri vilja. Sen så varierar det mycket beroende på den gren som man vill tävla i och om man ens vill tävla.

-Namn på hästen?

Detta eftersom man lätt med hjälp av ridsportsförbundets hemsida kan hitta resultat frn en häst, endast med hjälp av namn eller licens nummer. Många blir då väldigt fixerade vid resultat och tror att allt är svart ovh vitt. Men om hästen gjort dåliga resultat innan kan det bero på dålig träning eller ryttarfel. Det finns många hästar som gått mycket låga klasser med bara medelmåttigt resultat som sedan tävlat de allra högsta klasserna med strålande resultat, bara för att de bytte ryttare. Men visst kan och ska hästens resultat påverka priset på hästen. Lägg dock inte för stor vikt på placeringar, man kan vinna en klass trots att ekipagets insats var genomsnittlig, så länge motsåndet bara är sämre.

- Ovanor?

Har hästen några ovanor? Såsom krubbitare (biter på boxen, svår att lasta eller liknande så är det viktigt att säljaren informerar köparen om eventuella ovanor. Likafullt försöker många säljare dölja dessa, och man måste därför som köpare vara extra uppmärksam. Ovanorna behöver inte avskräcka köparen, då många ovanor kan avvänjas (tidskrävande men möjligt). Andra exempel på ovanor är: den är svår att klippa, ha svårt för att vara själv i stallet eller att inte vilja stå stilla vid uppsittning. Detta är ofta små problem som inte bör ändra ens uppfattning om hästen, men man ska vara medveten om dem. När man köper häst eller ponny ska man tänka på om man ska köpa en valack (kastrerad hingst), sto eller hingst. Eftersom det kan skilja sig mycket från varandra, till exempel hur de reagera och uppför sig i olika situationer. Ston har överlag  mer vilja och temperament. De kan vara envisa och motsträviga vid brunst(parningsvillig). Vid köp av hingst måste man som ägare alltid visa en stark ledarposition, annars är det risk att hingsten tar överhand. Valacker är oftast lättare i sinnet, men ingen häst är den andra lik.

 

 

5. Är hästen långt borta?

Be om en video, köp aldrig utan att provrida den!

 

 

6. Vid provridning, ställ frågor om följande:

Utrustningen

Varför har den just det bettet? Vad använder de för sadel använder de några hjälptyglar? varför?

　

Hästens exteriör

Kolla muskulaturen, är den rakställd eller sned? Har den några ärr eller liknande? Hög – eller lågställd? Lång eller kort? Känn efter om den är varm eller svullen om kotor och leder. Dra handen längsmed ryggraden för att se om den har några ömma kotor. Kolla så att ögonen ser pigga och vakna ut.

　

- Hur ser en vanlig vecka ut, träningsmässigt för hästen?

Exempelvis hur ofta tränas, tävlas och vilar den? Att bara fråga om hästen är i tävlingskondition räcker inte, för vad jag kallar "tävlingskondition" är inte det samma som för någon annan. Om den nuvarande ägaren målar upp en typisk vecka kan man få en klar bild om hästens kondition och träningsform.

　

- Vad får den för foder?

Hästens fodersats kan ibland vara orsak eller förklara hästens beteende. Många ger för mycket och för enegririkt kraftfoder så att hästarna inte gör sig av med all energi. De upplevs då som heta och starka. Det gör att ryttaren betslar upp (drar åt tyglarna), och skapar då en oftas negativ kedjereaktion. Att ändra fodersatsen kan räcka för att få den dragiga och ofocuserade hästen till att bli koncentrad och mer samarbetsvillig.

 

 

 

7. Den närmare granskningen:

Jag börjar alltid med att försöka skapa mig en uppfattning om hästens mentala grundtyp. Därvid skiljer jag mellan den distraherade och den koncentrerade hästen. Med en koncentrerad häst menar jag en häst som accepterar människan som den dominanta ledaren. En sådan häst kan kännas igen genom att den lyhört lyssnar på minsta röst och skänkelinvärkan (skänkel är ridsportens ord för ben). Medans den distraherade hästen inte uppfattar människan som en indirekt ledare och igenkänns som okänslig och fokucerar ofta på oviktiga föremål längre bort istället för ryttaren. Det är sällan man stöter på en häst med endast inslag av ett av dessa, de allra flesta har lite av varje, gäller dock att avgöra vilket som dominerar av dem båda.

Steg två är att jag granskar hästens allmäntillstånd, en glansig och tät hårbotten är ett "kvitto" på en korrekt utfodring. En fast och jämn muskelsättning tyder på väl avvägd träning. Profilen över korsryggen och övriga bakdelen bör uppvisa angenämt runda former. Då hästar som arbetats i mycket snabb galopp oftast får en ökad muskelaturutvecklig i bogarna (Främre partiet på hästen)– något man kan konstatera hos galopp- och fältävlandshästar. Kraftfull muskleatur på halsens undersida visar att hästen har en tendens at "gå över tygeln" vilket påverkar rygg- och bakbenskmusklelaturen negativt. Om hästen däremot visar sig mycket spänd i musklerna över rygg-länd-kors, kan vara ett resultat av tillfällig överansträngning.

Efter ha granskat hästens allmäntillstånd, bildar jag mig en uppfattning om hästkroppens proportioner. De kan antingen vara kvadratisk-, högrektangulär- eller lågrektangtulär -häst. De flesta ryttare söker "ridhästmodellen" vilket är den så kallade kvadratiska hästen. Hästens kroppsbyggnad har betydelse för  förmågan att arbeta i rätt from under ryttaren men också till vilken gren den ska användas till.

Ett livligt öronspel och ett vaket uttryck i övrigt är bara positivt. Glöm ej att granska ganascherna (redskap hästen har i munnen)! Trånga ganascher kan vålla problem eftersom öronspottskörtlen kan komma i kläm när hästen går på tyglen (dvs böjer/trycker huvudet nedåt). Granska sedan halsens längd och form. Halsen utgör hästens viktigaste balansorgan och bör därmed vara lång och väl ansatt. En kort och tjock hals försvårar de snabba balansförskjutningarna som ofta blir nödvändiga under ridning på hinder och i terräng.

 

 

Granska

Hur ägaren hanterar och är gentemot hästen

Står den lugnt i stallet, är den själv?

Hur hästen reagerar mot ljud och plötsliga rörelser, är den bakskygg?

Hur den rör sig i alla tre gångarterna (skritt,trav,galopp) i båda varven, är den stel, går den inte i takt, balans eller rent?

 

 

8.Vid köp:

Viktiga frågor som köpare och säljare måste vara överens om:

- Öppet köp?

Vid öppet köp står köparen risken för vad som kan hända med hästen under tiden för öppet köp. Vid öppet köp är köpet genomfört fullt ut men med rätt för köparen att återlämna hästen inom en viss överenskommen tid.

- Ha hästen på prov?

Viktigt att vara överens om hur länge köparen ska ha hästen på prov, sätt upp ett datum för prövotiden. Det rekomenderas att man veterinärbesiktar hästen före och efter, så att inga komflikter uppstår pga att hästen senare blev halt eller andra otrevligheter.

- Pris och dess betalningssätt?

Sammanlagda priset för hästen inkl moms (om det tillkommer). Kan betalas kontant och i såfall ska ett datum bestämmas då betalningen ska ske.     Idag överför de flesta via banken, kolla då innan hästen flyttas någonstans att pengarna verkligen överförst. Många säljare kräver att köparen ska lägga en handpenning på hästen, vanligast är då 10% av hästens totala kostnad. Detta för att inte involvera sig med oseriösa köpare. Den summan återges sedan när betalningen för hästen sker. Lite som en försäkring

När väl hästen är betalad ska språngmedel, registeteringbevis eller annan identifikationshandling överlämnas till köparen.

- Veterinärbesiktning? När,var,hur och pris?

Ska köpare eller säljaren bekosta veterinärbesiktningen av hästen innan köp? Ofta delar de på kostanden, men det viktigaste är att båda partens tagit del av utlåtandet från veterinären. Sätt upp ett datum för besiktningen och var, det är verkligen att rekomendera att det görs på en klinik. Om du som köpare ser att "din" häst blivit veterinärbesiktad hemma, så ifrågasätt det (beroende på pris och användningssyfte). Ytterligare en fråga att ta itu med är om hästen ska röngt, och i såfall bara benen, ryggen eller hela hästen? Det blir en väldigt dyr historia men i vissa fall nödvändigt. Dock så rekomnederar man att inte röntga, då man kan hitta små fel som aldrig har eller kommer ha någon påverkan på hästen. Men eftersom det är upptäckt nu så kan du inte helförsäkra hästen.

- Försäkringar?

När en häst övergår i annans ägo upphör försäkringen. Försäkringen kan dock föras över på en ny ägare (rekomenderas starkt!). För det är just vid försäkringsbyte mellan olika försäkringsbolag som, vid en tvist, blir till nackdel för köparen. Det är därför säkrare att ta över en försäkring. Ha sedan hästen relativt högt försäkrad det första 6 månaderna, då fel ofta om några finns, uppträder. Om hästen inte går att fullförsäkra efter 30 dagar efter köpet så ska köpet upphöra, om överenskommet.

- Leverans?

När övergår "ansvaret" från säljaren till köparen? Antingen när hästens sista ben lämnar transporten hos köparen, eller när dess sista ben beträder transporten för att transporteras till köparen. Sjävla ansvarspunkten är viktig att vara överens om innan hästen lastas in!

- Vad ska hästen användas till?

Någon eller några av följande ändamål för hästen ska kryssas i, när man fyller i ett köpekontrakt; hoppning (tävling), dressyr (tävling), fälttävlan, avel, voltige, distansritt, promenadhäst, trav (tävling), galopp (tävling), körning, lektionshäst eller/och allroundhäst. Viktigt att kryssa i rätt! En häst som du köper för att tävla ska inte ha ikryssat för; promenadridning.

- Vad gäller vid tvist?

Antingen kan man låta det överlämnas till allmän domstol, eller annan överenskommelse. Om en annan överenskommelse finns, var mycket nogrann och tydlig! Vanligast är dock att överlämna till allmän domstol.

　

9. Avtal och lagar

- Rätt säljare
Förvissa dig om vem du gör affär med. Och att säljaren verkligen har rätt att sälja hästen. Är det en privatperson, ett företag, eller kanske ett konkursbo som är säljare? Eller har säljaren utsett ett ombud? I så fall måste ombudet alltid styrka sina rättigheter med en skriftlig fullmakt.

　

- Hästaffären och lagen
Köplagen och konsumentköplagen reglerar handeln med hästar. Köplagen gäller när köpet sker mellan två privatpersoner eller mellan två näringsidkare samt när en näringsidkare köper något av en privatperson. Om däremot en privatperson köper hästen av en näringsidkare skall istället konsumentköplagen normalt tillämpas.

Säljaren ansvarar endast för fel som uppkommit under den tid han bär står faran för felen. Vid konsumentköp bär han risken till dess att hästen avlämnats till köparen.

En förutsättning för att få åberopa ett köprättsligt fel gentemot säljaren är enligt köplagen att man inte märkte eller borde ha märkt felet vid en undersökning före köpet (s.k. undersökningsplikt).

Dessutom gäller enligt såväl köp- som konsumentköplagen att man som huvudregel måste reklamera felet inom en viss tid från det att man upptäckte felet. Om felet visar sig inom sex månader från riskens övergång presumeras felet ha uppkommit före köpet (s.k. dolda fel).

 

Tänk på att

En grundlig hästbesiktning är A och O.

Ställ alltid frågor om tidigare sjukdomar och behandlingar.

Betala inte hästen innan den överlämnas till dig.

Kontrollera hästen noggrant så fort du får hand om den.

Får du en misstanke om fel hos hästen – reklamera detta snarast.

Och se också till att dokumentera detta fel så snart som möjligt, till exempel med veterinärens hjälp.